Sjukdomsinsikt...

I 12 år har jag haft min ätstörning.
Tolv år.
Det är mer än halva mitt liv.
Jag har inte haft ett normalt förhållande till mat sedan jag var barn.
Den fanns med mig hela min tonårstid.
Men det är endast i två år jag har förstått att det är en sjukdom jag är sjuk i.
Då var det helt normalt att kräkas efter maten. Inget konstigt alls.
Då var det självklart att man kunde leva på 400 kalorier om dagen. Inga problem.
Nu känns det så bisarrt. Nästan vulgärt.
Skillnaden nu är tydligen att jag har en sjukdomsinsikt.
En insikt om min sjukdom.
Jag vet inte om det är så enkelt.
Att få mig förstå att mitt beteende inte var normal var inte svårt.
Det svåra är att få mig att lämna den identitet jag har skapat runt min sjukdom.
Det är liksom demonen och jag.
Vi lever i symbios med varandra.
Ingen överlever utan den andra.
Tror jag.
Eller?
Kan det vara så att jag faktiskt är någon?
Även om jag inte har demonen flåsandes i nacken?
Kanske.
Det kan ju vara värt att prova.

Men jag är rädd för att misslyckas.
Det är därför det är så svårt.
Att släppa taget.
Att ta ett kliv bort ifrån honom.
Att stå på egna ben.
Att göra vad jag vill.
Att bli fri.

Eeeeeeeeeeeeeeeeeeen nasseskjorta!

Skämes tamefan.

Jag glömde ju...

EBBA
Eller "kalmarEbba" som du står under i min mobil :)
För från början var du bara KalmarEbba.
Men nu är du Ebba.
SötEbba.
MiniEbba.
Min minsta vän så att säga.

Min luncharkompis.

Ni som har en plats i mitt hjärta...

Min blogg består mest av hat och ilska över mänsklighetens egoism.
Men, det finns även människor jag tycker väldigt mycket om.
Ni som har en plats i mitt hjärta.
Jag tänkte ägna det här inlägget åt er.

Simon
Du min livskamrat och bästa vän. Du smög dig försiktigt in i mitt liv med hjälp av bilder och kärlekssånger. När jag tänker på hur vi blev ihop kan jag inte låta bli att le och bli helt varm i magen. Den storyn skulle passa i vilken kärleksfilm som helst.
Jag vet att det skrämmer dig när jag säger att utan dig skulle jag inte leva idag. Men det är sanningen älskade vän. Du finns kvar även när min demon river och sliter i mig. Att du inte försvann den våren jag var som mest inne i min ätstörning är värt hur mycket som helst.
Det finns ingen som jag har så roligt ihop med som dig och du kan få mig att skratta även när jag ligger och gråter. Simon: Jag älskar dig.

Mamma
Vad vore man utan sin mamma? Inte mycket tror jag. Ibland önskar man att man var så där en 4-5 år igen, så man kan lägga allt i dina händer. Jag vet att du fortfarande gör i princip allt för mig, men ändå, det är inte samma sak att vara 22 som det är att vara 5.
En av de finaste saker du har gjort för mig måste nog vara när du följde med mig så jag kunde se på mitt älskade Broder Daniel. Platens bar, det var 18-årsgräns och jag var bara 16. Haha, du var så söt när du satt intryckt i ett litet hörn, frusen och med handväskan i ett krampaktigt grepp i knät.

Lina & Pia
Mina fina systrar. Jag har inte insett fören de senaste åren hur fantastiskt bra det är att ha storasyskon! Ni har, som Simon beskrev, varit exemplariska storasyskon. Speciellt tack till Lina som fortfarande älskar mig trots alla tjyvnyp och rivmärken jag gav dig.

Ceasar, Stina, Lucas & Joar
Utan er skulle alla släktträffar vara ganska tråkiga.

Ninna
Tack för alla samtal. De har verkligen hjälpt mig.

Issa
Du har gett mig all min coolhet. ;)

Tom
När du först berättade om ditt hjärta blev jag livrädd och drog mig undan. Men som tur är tog jag mitt förnuft till fånga och jag har nu insett att du har lärt mig väldigt mycket om livet.


Självklart finns det fler människor som betyder mycket för mig.
Men det här var några jag tyckte var värda lite extra uppmärksamhet.

Walls of glass...

Ta en titt på den här.

Dessa magiska tvättnötter...

Detta är ett 100% biologiskt tvättmedel, vilket betyder att de åker direkt ner i vår fina kompost efter användandet.
Självklart använder vi nötterna till två tvättar eftersom vi aldrig tvättar i varmare vatten än 40 grader. (Man vet att nötterna är förbrukade när de inte är glansiga längre.)
Nötterna kommer från Indien. Självfallet är de rättvisemärkta, vilket betyder att arbetet med att plocka, torka och rengöra nötterna ges till människor som är i behov av det, i främsta hand kvinnor. (Om ni inte vet det så har fattiga kvinnor i Indien inte jättehög status.)
Nötterna klarar i princip ALLT inom rengöring, för det första, all slags tvätt, kulör, vit, hand, det funkar till bomull, linne, silke ull... etc.
Men, man kan även använda dem till rengöringsmedel. Om man kokar dem blir det en lösning som fungerar till golv, schampo, balsam, husdjurstvätt, bekämpningsmedel, bla bla bla, fantasin sätter gränser.
Sen tycker i alla fall jag att det är VÄLDIGT bra att de är fria från kemikalier och andra äckliga tillsatser.

Bojkotta vanligt tvättmedel, här kan du läsa varför. Och välj istället naturligt tvättmedel.

MÄNNISKA: TA DITT FÖRBANNADE ANSVAR.