De låtar där man hittar sig själv mellan raderna, där låtskrivaren vet precis vem jag är trots att de aldrig har träffat mig.
"och jag lever inte riktigt
och jag känner inte riktigt
under dagarna som inte riktigt finns
men så kommer en säsong igen
och strömmen går igång igen
och nätterna blir ljusa
och jag känner och jag lever och jag minns;
att allting
allting
allt är nästan perfekt."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar